Smarta klockor och mensappar samlar in vår mest intima data. Nu används informationen i domstolar – och säljs vidare till techjättar.
I dag mäter smarta prylar våra hjärtslag, träningsvanor och sömnmönster. Fenomenet kallas ofta för "Internet of Bodies" och handlar om att kvantifiera den mänskliga kroppen. Men informationen stannar sällan i din telefon.
Viss övervakning räddar liv. Digitala piller kan registrera när en patient tagit sin schizofrenimedicin och smarta plåster varnar för infektioner. Samtidigt kan en vanlig smartklocka avslöja exakt när du har sex eller använder kokain, baserat på dina rörelse- och pulsmönster.
Även kroppsdelar vi sällan tänker på övervakas numera. Enligt en granskning från 2012 kan maskiner identifiera enskilda öron från fotografier med över 99 procents träffsäkerhet.
Efter att den amerikanska Högsta domstolen rev upp Roe v. Wade har riskerna med hälsodata ökat kraftigt. Runt 48 miljoner kvinnor använder appen Flo för att logga sin mens och sexuella aktivitet. I delstater där abort är olagligt kan åklagare använda en utebliven mens kombinerat med loggat illamående som bevis för ett brott.
I andra fall säljs informationen helt enkelt vidare till högstbjudande. Under 2023 bötfällde den amerikanska myndigheten FTC företaget Premom för att ha sålt användarnas fertilitetsdata till Google och kinesiska bolag.
För svenska användare ger EU:s dataskyddsregler ett visst grundskydd. Men när den globala marknaden för hälsodata växer riskerar vår mest intima biometrik ändå att hamna hos utländska datamäklare via appar vi slentrianmässigt godkänner.
Den amerikanska handelskommissionen driver nu flera processer mot hälsoappar som delar kunddata i smyg. I Europa granskar konsumentskyddsmyndigheter hur så kallade femtech-bolag hanterar medicinsk information inför kommande lagskärpningar.
Läs också: