AI-jätten OpenAI vill köpa enorma mängder el från Sam Altmans fusionskraftsbolag Helion. Kan revolutionera AI och energimarknaden.
AI-jätten OpenAI förhandlar med Helion, ett framstående startup-bolag inom fusionsenergi, om att säkra stora mängder el för sina energislukande datacenter. Fusionskraft har potentialen att erbjuda nästintill obegränsad och ren energi, vilket är avgörande för att driva den snabbt växande AI-industrin. Sam Altman, VD för OpenAI, har varit en betydande investerare och tidigare ordförande för Helion, men har dragit sig ur de nuvarande diskussionerna på grund av potentiella intressekonflikter.
Affären, som först rapporterades av Axios, är fortfarande i ett tidigt skede men kan komma att garantera OpenAI hela 12,5 procent av Helions framtida elproduktion. Detta skulle motsvara fem gigawatt (GW) till år 2030 och en svindlande mängd på 50 GW till 2035. För att sätta detta i perspektiv motsvarar en normal svensk kärnkraftsreaktor cirka 1 GW.
Helion har exceptionellt aggressiva tidsplaner. Om de utlovade 50 GW till 2035 ska uppnås, innebär det att de behöver bygga och installera 800 reaktorer till 2030 och ytterligare 7 200 reaktorer till 2035, då varje enhet beräknas generera 50 megawatt (MW) el. Redan 2023 tecknade Microsoft, en nyckelpartner till OpenAI, ett liknande avtal med Helion om att köpa el från 2028, vilket understryker Helions position i branschen. Enligt Yahoo Finance siktar Helion på att ha sin första kommersiella reaktor klar redan 2028, vilket skulle placera dem år före de flesta konkurrenter som siktar på tidigt 2030-tal.
Helion har fått omfattande stöd; Sam Altman investerade 500 miljoner dollar i bolaget 2021, enligt Helions egen pressrelease. Företaget har satt upp det ambitiösa målet att kunna leverera ”net electricity” från fusion redan 2024, med ett långsiktigt mål om att producera el för endast 1 cent per kilowattimme. Helion utmärker sig med sin unika teknologi som direkt omvandlar fusionsenergi till elektricitet med hjälp av magnetfält, istället för att använda den mer traditionella metoden med värme-till-ånga-turbiner. De har redan lyckats skapa plasma på 150 miljoner grader Celsius i sin Polaris-prototyp, vilket är nära de 200 miljoner grader som anses nödvändiga för kommersiell drift. Altman har tidigare betonat att AI:s framtid är beroende av ”dramatiska framsteg inom tillgången till ren energi” och att ”vi behöver fusion eller radikalt billigare solenergi plus lagring i massiv skala”, enligt GeekWire. Futurism påpekar dock att tekniken ”ännu inte materialiserats” och beskriver den som en ”moonshot”, trots Altmans stora investeringar, och lyfter frågor kring intressekonflikter då Altman investerat i bolag som nu gör affärer med OpenAI, enligt Futurism.
Den globala techindustrins ökande efterfrågan på AI-tjänster driver energibehovet till astronomiska nivåer. En affär som denna illustrerar tydligt branschens desperata jakt på nya, massiva energikällor för att driva framtidens superdatorer och datacentra. För svenska och europeiska konsumenter kan detta på sikt innebära att om fusionskraft blir en kommersiell realitet, kan det leda till betydligt billigare och stabilare elpriser, vilket skulle kunna sänka kostnaderna för digitala tjänster och gynna utvecklingen av AI lokalt. Det visar också hur den globala techindustrin ser på framtiden för energiförsörjning.
Samtalen mellan OpenAI och Helion är fortfarande i ett tidigt skede och fusionskrafttekniken är komplex och fortfarande under utveckling. Skulle Helion lyckas uppnå sina mycket aggressiva mål, kan de första kommersiella resultaten ses redan mot slutet av detta årtionde, vilket potentiellt skulle revolutionera både energimarknaden och AI-industrin. Många ögon kommer att följa Helions framsteg, särskilt med tanke på de höga insatserna och de tvivel som finns kring de ambitiösa tidsplanerna.