Nvidia släpper Ising, en ny öppen AI-modell som ska lösa kvantdatorernas största problem: de extremt sköra och felbenägna kvantbitarna.
Kvantdatorer lovar en framtid med obegriplig beräkningskraft, men tekniken dras med ett fundamentalt problem. Deras minsta beståndsdelar, så kallade kvantbitar (qubits), är extremt känsliga för brus och yttre störningar, vilket snabbt leder till felräkningar.
Nu släpper Nvidia en familj av AI-modeller med öppen källkod under namnet Ising. Syftet är att kalibrera kvantprocessorerna i realtid och korrigera felen innan de hinner krascha systemen.
"AI är helt avgörande för att göra kvantberäkningar praktiskt användbara", säger Nvidias vd Jensen Huang i ett uttalande. Han beskriver den nya AI-modellen som ett framtida operativsystem för kvantmaskiner.
Jämfört med dagens öppna branschstandard, pyMatching, lovar Nvidia rejäla kliv framåt. Deras verktyg för felkorrigering uppges vara upp till 2,5 gånger snabbare och hela tre gånger mer träffsäkert.
Ising fungerar i praktiken genom att blixtsnabbt tolka mätdata från kvantprocessorn. Därefter kan AI-agenter automatiskt finjustera systemet med hjälp av mikrovågor eller lasrar för att hålla hårdvaran stabil.
Flera tunga institutioner har redan hoppat på tåget. Harvard, brittiska National Physical Laboratory och kvantbolaget IQM är några av de aktörer som nu börjat använda Nvidias nya verktyg.
På sikt är ambitionerna ännu större. Nvidia hoppas att deras AI-modeller inte bara ska agera stödhjul åt dagens sköra system, utan i framtiden även hjälpa till att bygga och optimera helt nya kvantkretsar.
Läs också: